|
Skollagen
Här
följer ett utdrag av vad som kan vara viktigt att känna till i Skollagen.
För att läsa den exakta lydelsen i skollagens paragrafer finns detta
under Skolverkets hemsida. www.skolverket.se
Gå in under rubriken Styrdokument underrubrik Skollagen.
Under rubriken Styrdokument finns även Förordningar och Läroplaner.
1
kap Allmänna föreskrifter
2
§ I denna paragraf står det att alla barn och ungdomar skall ha
lika tillgång till utbildning och att utbildningen skall vara likvärdig
över landet. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov
av särskilt stöd.
4
§ Kommunerna är huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Kommuner
och landsting är huvudmän för gymnasieskolan. Lag(1997:1212).
5
§ För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan
därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan. Kommunerna är
huvudmän för särskolan.
2
kap Den kommunala organisationen för skolan
2
§ För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer.
Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan.
Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet
har förvärvat pedagogisk insikt.
3
§ Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda
lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning
avsedd för den undervisning de i huvudsak skall
bedriva.
Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte
finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn
till eleverna.
2
a kap Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
1
§ Varje kommun svarar för att barn som är bosatta i Sverige och
som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Verksamheterna kan också anordnas av enskilda.
3
§ Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är
att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och
stöd i utvecklingen.
För
bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas
personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov
av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna
skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall
vara ändamålsenliga.
Förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som
av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin
utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
Lag (1997:1212).
7
§ När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom förskoleverksamheten
eller skolbarnsomsorgen, skall kommunen erbjuda plats utan oskäligt
dröjsmål.
Kommunen
kan fullgöra sin skyldighet enligt 6 § också genom att utan oskäligt
dröjsmål hänvisa barnet till en motsvarande plats i enskild förskola
eller enskilt fritidshem.
Kommunen
skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform
när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen
enligt första eller andra stycket. Lag (1998:352).
8
§ Plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen skall
erbjudas så nära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande
av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser.
Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål. Lag
(1997:1212).
2
b kap Förskoleklassen
Allmänna
bestämmelser om förskoleklassen inom det offentliga skolväsendet
1
§ Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns utveckling
och lärande. Den skall ligga till grund för fortsatt skolgång.
Särskilt
stöd skall ges till barn som behöver det. Lag (1997:1212).
2
§ För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där barnet
stadigvarande vistas anvisa plats i förskoleklassen från och med
höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet
skall börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta
minst 525 timmar om året.
Kommunen
får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter
beträffande förskoleklassen. Genom ett sådant avtal får en kommun
tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar
myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas
till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller
en enskild individ. Lag (1997:1212).
3
§ Plats i förskoleklassen skall anvisas så nära barnets eget hem
som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja
lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens
önskemål.
3
kap Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning
3
§ Barn i allmänhet skall tas emot i grundskolan. Barn som bedöms
inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är
utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.
4
§ Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall
tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande
får även väckas av barnets vårdnadshavare.
Huvudmannen
för specialskolan prövar om ett barn skall tas emot i specialskolan
under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av barnets
vårdnadshavare eller av barnets hemkommun.
Om
ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över
till grundskolan, skall styrelsen för särskolan besluta att barnet
inte längre skall vara elev där. Motsvarande gäller för huvudmannen
för specialskolan, om den som tagits emot i specialskolan, bedöms
kunna gå över till grundskolan eller särskolan. Lag (1992:598).
5
§ Beslut enligt 4 § om mottagande i särskolan eller specialskolan
får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
Besluten
får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.
6
§ Den som är elev i grundskolan eller motsvarande del av särskolan
eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot
som elev i en annan av dessa skolformer, om de skolhuvudmän som
berörs är överens om detta och barnets vårdnadshavare lämnar sitt
medgivande.
Skolpliktens
inträde och skolstarten
7
§ Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller
sju år.
Om
det finns särskilda skäl, får hemkommunen på begäran av ett barns
vårdnadshavare besluta att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt
först höstterminen det kalenderår då barnet fyller
åtta år.
4
kap. Grundskolan
1
§ Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de
kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver
för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund
för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.
Särskilt
stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
2
§ Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas
efter deras ålder och mognad.
6
§ Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverksamhet
beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt.
Ingen
kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på grund
av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån
får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår
som orimligt att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven
kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning skall
särskild vikt fästas vid elevens ålder.
Vid
fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares
önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt
det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering
i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (1993:800).
7
§ Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan
anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev
eller någon annan särskild omständighet.
När
en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet,
skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får
tillfredsställande förhållanden.
8
§ En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars
grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven
med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl
att få gå i den kommunens grundskola. En kommun som på grund av
sådan skyldighet tar emot en elev har rätt till ersättning för sina
kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
10
§ Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har slutfört
sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att
fullfölja utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra
detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde.
5
kap. Gymnasieskolan
2
§ Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Lag (1991:1107).
4
b § Ett individuellt program skall först och främst förbereda eleven
för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat
program.
Ett
individuellt program kan
1.
särskilt inriktas mot studier på ett nationellt eller specialutformat
program (programinriktat individuellt program),
2.
göra det möjligt för ungdomar att genom lärlingsutbildning förena
en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa
ämnen i gymnasieskolan, och
3.
möta elevers speciella utbildningsbehov.
|
